MOLLYS & MEJAS FRAMFART I LIVET

Molly är så rolig, hon har för sig en massa roliga och knasiga saker. Hon påpekar att mycket är hennes. När vi sitter i köket och äter tittar hon ut genom fönstret och tittar på bilarna som står parkerade utanför, så säger hon – Min bil och pekar på båda våra bilar fast en i taget. På dagis när jag kommer och hämtar henne så kommer hon glatt springandes emot mig och när jag tar upp henne i famnen och pratar med fröknarna och de andra barnen så säger Molly – Min mamma och klappar på mig. Idag när vi åkte från dagis så pekade hon ut genom bilrutan när vi åkte förbi dagis och då sa hon – Mitt dagis. – Mamma inte ta dagis.

Molly sover rätt bra fortfarande men vaknar en eller ett par gånger och man får gå in till henne. Dock verkar det som att pappa har hamnat på en sämre plats nattetid, det är bara mamma som gäller. Stackars pappa och ja, lite synd är det väl om gravida, runda mamma också som måste gå dit varje gång. Molly vill gärna att man ligger brevid henne i sin lilla växasäng också och visst, det går bra ända tills fötterna somnar och man ska ta sig ur sängen utan att väcka henne igen. Än så länge är jag ju ganska smidig ändå men jag måste fundera ut en ny bra lösning på det här ”ligga brevid i sängen”-behovet.

Imorse vaknade Molly straxt innan 6.00. Jag vaknade då av ett lent och försiktigt ropande – Maaaamma, maaamma, maaamma, maaamma osv. Till slut gick jag in till henne, då satt hon upp i sängen och tyckte att jag skulle komma dit. Jag frågade väldigt trött om hon skulle komma och ligga brevid mig i min säng, men itne då, hon ville att vi skulle stanna i hennes säng. För första och förhoppningsvis enda gången protesterade jag och sa att vi går in till mig säng. Jag var så trött och ville så gärna försöka sova en stund till och det skulle inte gå i hennes säng. Jag tog med mig Molly in till oss och la henne i våran säng. Tyvärr somnade vi inte om men vi hann mysa en stund innan det var dags att gå upp.

Och vi ska ju egentligen vara glada att hon inte kommer springandes in till oss hela tiden utan att hon faktiskt verkligen gillar sin säng och sitt rum och vill vara där. Så jag får inte göra fel här nu och ändra om denna ”goda vana” som hon har.

Molly har kommit på idén att man kan kladda in mat och annat i ansiktet på sig själv. Ibland är det leverpastej som blir helt utsmetat i ansiktet och ibland leklera eller nåt annat. Säger man nej blir det ännu roligare. Tokiga idéer har hon.

Lillskruttan älskar sina regnkläder. När jag hämtat henne på dagis de senaste dagarna så har de varit ute när jag kommit dit och hon har haft overallen på sig. Då har vi gått in för att ta med oss hennes jacka hem men vi får absolut inte lämna regnbyxorna, de ska bestämt med hem även fast vi inte kommer att behvöa dem. Men, men det är väl bara att ta med dem också för husfridens skull. Jag håller på att läsa en bok om trotsåldern vid 2-3 år och det står klart och tydligt att man ska ”välja sina fighter” och då är det kanske onödigt att ställa till med kaos för ett par regnbyxor. Det kommer att komma situationer där det gäller att stå på sig oavsett vad, så jag sparar vi energi till dess. Phu, vad har vi att vänta?…

Nu är det natti-natti! Man ska väl ändå snart upp och för att klämma sig ner i en växa-säng. *Fniss*

Så är påskhelgens 4 lediga dagar förbi. Vi har haft en fantastiskt bra påskhelg med massor av roliga aktiviteter och vädret har ju varit underbart bra nästan hela helgen.

I fredags, långfredagen, var vi upp tidigt som vanligt. Redan vid 9-tiden var vi i full gång med ommöbleringen av Mollys säng. Jag och Marvin hade sedan en tid tillbaka bestämt att vi i påsk skulle flytta Mollys säng och sovande från vårat sovrum in i hennes eget rum, rummet intill alltså. Nu sover hon ju faktiskt rätt bra om nätterna så det borde funka nu att sova i eget rum. Medan vi flyttade möblerna så passade Molly på att riva ut lådan med för små kläder i och prova dem.

När ommöbleringen var klar var Molly jätteglad över sitt rum och att sängen stod där. När det var dags att sova lunch samma dag så visade hon tydligt att hon skulle sova i sin säng, i sitt rum. Det var ju skönt att hon tyckte att det var roligt och det var inga problem att få henne att somna.

På eftermiddagen på fredagen var vi till mormor och morfar Sören på påskmat. Det var väldigt gott och Molly tycker ju väldigt mycket om att hälsa på dem. Och så blev hon bortskämt med påskägg också, tack snälla ni för dem.

Såklart somnade Molly i bilen på vägen hem men väl hemma la vi henne i sin säng i sitt rum. Vi sov med dörrarna öppna och en lampa tänd i trappan för att hon skulle se om hon vaknade till under natten. En gång var vi uppe och fick natta om henne, det tog en stund men det var det värt för sen som hon resten av natten i sin säng och på morgonen i vanlig tid så kom hon gåendes in i vårat rum. Hmmm, hon känns så stor när hon vaknar och klättrar ner själv från sängen och kommer in till oss. Det är de nya tiderna, man behöver inte alltid vakna till gråt och sen vara den som hämtar henne in till oss. Härligt!

I lördags, påskafton, gick jag och Molly upp en stund före Marvin som fick lite sovmorgon. När han kom upp yrvaken hade jag och Molly bestämt att den underbara, soliga lördagen skulle spenderas på Skansen. Vi skickade iväg ett sms till Hilda och familjen som också hängde med. Vi hade en underbar dag i solen på Skansen. Efter det blev det grillning tillsammans på kvällen hemma hos oss och småtjejerna röjde runt ordentligt innan Molly storknade. De var så söta, hade så himla roligt tillsammans och gjorde bus. Molly sov hela natten i sin säng men en omgång omnattning krävdes. Men det är helt ok, hon är nöjd med att ligga i sin säng och kräver inte att få komma in till oss när hon vaknar till mitt i natten.

Molly fick leta efter sitt påskägg i sitt rum. Påskharen hade laddad det med en baddräkt med Lilla My på, en strandklänning, hårsnoddar, hårspännen, badkritor och ett par tuffa solglasögon. Allt gjorde succé men solglasögonen var riktigt populära.

I söndags, påskdagen, fick jag lite sovmorgon och Marvin gick upp med Molly på morgonen. Direkt efter lunch packade vi in oss i bilen, hämtade upp Mummi och gav oss av mot Nyköping för att hälsa på Marvins kusin Patrik med familj. De bor ute på landet och har lite djur, det tycker Molly är jättekul. Och Molly lekte jättemycket med deras Oskar som är 3 år. Marvins moster Eija, hennes man Lasse och deras dotter Elina med pojkvän var också där så det blev släktträff. Väldigt trevligt! Vi begav oss hemåt igen när det var dags för Molly att sova. Hon somnade i bilen och sov sött hela vägen hem och sen kunde vi bara bära in henne till sin säng i sitt rum. Tyvärr var hon hostig på natten och hade jättesvårt att sova så till slut tog vi in henne till våran säng för att kunna pyssla om henne varje gång hon vaknade av hostandet. Men det är fantastiskt vad bra näsdroppar funkar mot hosta, på Molly funkar det nästan jämt. Och hon är så duktig när man ska ge henne dem, hon gillar det inte men protesterar inte heller, hon vet att det blir bättre av dem.

I måndags hade jag och Marvin tänkt träna tillsammans på förmiddagen men icke då, jag vaknade med snorig näsa och kände mig inte alls redo för det. Jag var hemma med Molly medan Marvin tränade. Vi (eller Molly rättare sagt) badade och hade en massa skoj innan det var lunch och sen sovdags. Efter sovstunden var det påsklunch hemma hos gudmor Joanne och hela La famila. Det är roligt att träffas allihopa. Extra roligt är det ju såklart för Molly med kusinen Nicoline också, Molly tycker om henne så.

Har lite dåligt samvete att vi inte skrivit och berättat om semestern på Gran Canaria men det har inte hunnits med. Tänkte bedöva det dåliga samvetet med en massa bilder från resan istället.

Idag har vi varit och badat i Salems simhall på förmiddagen. Molly har verkligen inte spärrar eller rädslor för vatten över huvudtaget. Hon hoppar och kastar sig i vattnet från kanten på bassängen eller madrassen i vattnet hej vilt och verkar inte bli ett dugg rädd när hon hamnar under vattnet. Hon kommer upp med huvudet ovanför vattenytan och säger bara -mera! Imponerande och oväntande samtidigt som jag blir lite smått nervös, man måste verkligen hålla fullständig kontroll på henne hela tiden för hon är ju helt vild och galen. Hon har sin simring på sig för det mesta och när hon ligger i vattnet så kastar hon sig bakåt och runt så att hon får vatten i ansiktet hela tiden. Men inte berörs hon av det inte, hon bara fortsätter sitt vilda slängande och svängande. Tokfian! Hon tycker verkligen att det är så roligt att bada. Kul, det måste vi nog göra lite oftare.

Kl 15.00 var det kalas hemma hos Molly (den andra) som har fyllt 2 år. Mamma Linda och pappa Tony hade dukat ett gulligt litet fikabord till barnen där de satt och fikade med saft, tårta, bullar och kakor. Vi föräldrar var rätt fika-duktiga vi med och det var jättetrevligt att träffa de andra igen. Det blir ju inte så ofta numera när alla jobbar och går på dagis. Molly fikade länge, sen gick hon iväg och lekte lite men kom tillbaka till sin tallrik med jämna mellanrum och tog en eller två tuggor till på sina godsaker som hon hade på sin tallrik. Barnen lekte jättemycket och jättebra. Det är såklart jätteroligt att leka med andra leksaker än de man har hemma.

Till middag försökte vi få i Molly lax, men icke då. Den gick hon inte på, inte den här gången heller. Hon är verkligen kinkig med maten och fisk har hon ju aldrig ätit. Hur ska det gå, hon kommer att se ut som en korv eller köttbulle snart för det är hennes absoluta favoriter….

Tjingeling!

Vi var på föreläsning jag och Jenny där de sa att barn inte kan välja fören de är 4år. Vad de menade vet jag inte för att man märker att vissa val gör hon.

Molly prövar pölen: http://www.youtube.com/watch?v=qTMnjMbCWj4

Exempel är att hon börjar väga för och imot. Vi har ute på fram sidan idag och lekte lite med grannen Ella. Efter en stund börjar hon bli lite seg och kanske lite hungrig och säger: Jag vill ha napp. Mitt svar är: Den är inne. Om du vill ha den får vi gå hem och hämta den. Man märker att hon förstår konsekvensen av att få nappen för att hon börjar inte att gå, och hon protesterar heller inte. Dock ältar hon, men det har väl fått av far sin (skulle vissa påstå). Utan hon förstår att: Nappen har ett pris/konsekvens. Och det betyder inte vara runt Ella utan gå hem och kanske i värsta fall gå in. Dock efter mycket om och men så tar suget över och vi trampar hem till nappen…

Annars så är hon en solstråle, det är så kul med henne och hennes små idéer. Man fattar inte hur det ska bli med två små (fast Molly börjar bli stor). Hur hon ska reagera och allt som kommer att vara omkring allt det nya. Det kommer säkert gå bra men det blir säkert en och annan sak som måste redas ut.

Molly o hilda i lida

Film när de brottas: http://www.youtube.com/watch?v=DIfihd6mqY4

Hilda, måste bara nämna det igen. De har något speciellt de där två. Det finns inget barn som hon blir så glad av att se. Säger man att vi ska träffa henne så ältas det tills man kommer iväg. I lördags var Jenny på teater och jag träffade några av de andra ”Öppna Förskolan” föräldrarna. Det var middag hos Tony och Linda + deras Molly. Innan det så gick vi ner till Hilda och lekte en stund. Trots att de inte leker med varan så blir de så glada av att se varan. Och så lite bråk, Hilda tog Mollys vantar och mössa och hade fan i blicken. Man såg att hon visste att Molly skulle lacka och det gjorde hon. Hon kom till mig först, men jag ska bara: Gå och hämta dina prylar som du vill ha. Och hon jagade Hilda tills hon fick en av sina vantar. Och då blev hon så glad. Sen var det nästa vante och mössan. Det var inte så att hon höll igen, utan fick hon tag i något som tillhörde henne så var det rycka o slita tills det lossnade. Så att det är inte bara gulligt när de träffas men det är alltid något speciellt med de två. Gällande Hildas sno grejer så gjorde hon samma sak med andra Molly men då var det snutten o hennes heliga nappflaska och då drog Lindas Molly alla säkringar och man märkte att Hilda blev lite fundersam eller skärrad för att det var inget motstånd när hon tog tillbaks sina prylar. Dock så blev det jakt gång eftergång då Hilda verkade tycka att det var kul ta hennes favorit saker. Det var lite otroligt, vår Molly brukar sova vid 7-8 tiden men den kvällen gick vi hem vid 2130 och hon höll sig vaken hela kvällen och hela vägen hem.(10 minuters promenad:)

Nu har jag varit sjuk i några dagar och det inge kul att kunna krama varken Molly eller Jenny. Man vill inte direkt smitta dem…bara för att man vill få lite närhet. Det känns svårt även att förklara för Molly allt detta, hon kanske bara tycker att man är konstig som tar avstånd från henne. Men jag kanske funderar för mycket och säkert hon mindre än vad jag tror, så att det löser sig nog.

Prövar att få hem stora vagnen: http://www.youtube.com/watch?v=vVm8JxDjwas

Idag råkade Molly ut för sin första olycka som krävde akut sjukvård. Ja, enligt mig iallafall.

Jag och Molly var på väg hem till mormor och morfar Sören på förmiddagen idag. När vi kom fram så hittade jag lyckligtvis nog en parkeringsplats längst gatan, det är väldigt få parkeringsplatser där och alltid väldigt svårt att få en plats. Så ut med Molly, ställer ner henne på trottoaren som består av tjock ojämn is men som är lite sandad. Jag säger till oss båda att nu får vi ta det lite försiktigt för det är väldigt halt här. Sen öppnar jag bagageluckan och tar ut hennes vagn och fäller upp den. I samma ögpnblick så halkar Molly och pang! ramlar med huvudet mot dragkroken på bilen. Hon börjar såklart gråta. Jag kastar mig ner för att ta upp henne och när jag vänt henne rätt i famnen och tittar på hennes panna så har hon ett ca 1 cm långt och djupt jack där. AAAAAJ! Stackars liten, det ser så otroligt hemskt ut. När jag hållt henne upp en pytteliten stund så börjar blodet rinna ut ur jacket. Åhh, vad gör jag nu?!?! Molly slutade gråta så snart jag fick upp henne. Jag greps nog lite av panik, hatar blod och blev jätterädd. Snabbt la jag ner Molly i sin vagn, fällde ner ryggstödet så att hon låg ner. Jag försökte prata lungt till henne för att inte skrämma henne men nog var jag rädd när blodet började rinna. Jag fick upp telefonen och ringde snabbt till mamma och Sören, förklarade snabbt vad som hänt och på nolltid kom de springandes med en toarulle i famnen. Blodet hade rullit men kanske inte så mycket och så snabbt som min hjärna trott men det var en ”blodpöl” som rann. Mormor torkade försiktigt och Molly verkade lite chockad och sa inte så mycket, visade faktiskt inte en min. Mamma sa att vi skulle åka direkt till Nacka Sjukhus närakut så att de fick titta på det. Sagt och gjort, mamma åkte med mig och Molly dit. Väl framme fick vi sitta ner i väntrummet och vänta en stund, kanske 15-20 minuter sen fick vi komma in i ”syrummet”. Det var en jättegullig sköterska som tog hand om oss. Jag låg ner på britsen med Molly ovanpåmig så att vi liksom låg ner båda två. Sköterskan tvättade såret och Molly var jätteduktig, hon höll mig i båda pekfingrarna och knep åt lite då det troligtvis gjorde lite ont när sköterskan tvättade såret. Sköterskan sa att såret inte såg så farligt ut och att det skulle gå att tejpa eller limma ihop. Då sa jag att Molly inte är så förtjust i plåster och då sa sköterskan att de skulle limma ihop såret. Vi fick vänta någon minut bara på att en läkare kom och på bara några minuter hade han limmat ihop såret på Molly. Det såg inte alls så illa ut när jag tittade på det då. Men bilden av såret precis efter att hon ramlat och innan blodet börjar rinna dyker upp i mitt huvud med jämna mellanrum, usch vilken plåga, för det ger mig verkligen ångest. Stackars min lilla tjej, det var ju dumt av mig att inte hålla i henne när det var så halt. Jaja, det är lätt att vara efterklok. Man får vara glad för att det inte var värre och att det gick snabbt och lätt att lappa ihop henne. Duktiga Molly fick välja ett klistermärke på akuten som ”duktig”-present innan vi tackade för oss och åkte tillbaka hem till mormor och morfar Sören igen.

Vi gick in i Nacka Forum och köpte lunchmat. Medan Molly och mormor väntade på att maten skulle bli klar gick jag in på Akademibokhandeln och köpte en Rundin och Randis-bok till Molly som en liten present. Hon hade varit så duktig på sjukhuset och när olyckan hände så det var hon värd.

Efter lunchen och sovstunden bar det av hem till moster Emelie som fyller 14 år idag. Stort grattis till henne!!!

Nu är det kväll och Molly sover sött i sin säng. Hoppas hon får sova riktigt gott i natt efter dagens händelse, det kan hon behöva. Och jag med….

Tjingeling från oss!

Ett tag sedan jag bloggade! Hins inte riktigt med. Dock ska jag göra ett litet inlägg. Det blir massor av film och en kort story. Molly har börjat tycka om Ponnari = tofs i håret. Model liten då hon inte har så mycket hår. Jag kommer att lägga ut en bild inom kort. Och hon har den från morgon, på dagis heladagen och så hem…

Då är youtube i fungeradande stadie igen:

Hilda o molly busar

http://www.youtube.com/watch?v=MBvM4v2o2uY

http://www.youtube.com/watch?v=FQVzEQExcuQ

http://www.youtube.com/watch?v=lC8KoHasVvg

Molly drar pulka inomhus

http://www.youtube.com/watch?v=Nql6T1C-VAQ

Snö snö snö

http://www.youtube.com/watch?v=IFKbRwbzu8U

http://www.youtube.com/watch?v=wdu6uw9sRug

http://www.youtube.com/watch?v=GOwTQjN1Ebk

Snabba skor

http://www.youtube.com/watch?v=8qWroTUCzGk

Som många vet så var jag i Dubai i förra veckan. Jag saknade familjen då man inte är van att vara borta i 5 dagar ifrån dem. Att veta att de skulle plocka upp mig på Arlanda var lycka!

När jag väl landade och kom ut vid cirka 4 tiden på eftermiddagen och såg Molly komma springande var fantastiskt. Jenny hade sagt till henne att ge mig en puss när jag kom och det fick jag! Sen var det full rulle på henne då hon skulle visa sin soffa som hon hittat i terminalen.

Det konstiga vara att det kändes som att hon hade utvecklats så mycket på bara några dagar. Hon surrade på om det ena och det andra. Det kom mycket svenska, antar att det är för att hon varit med Jenny så mycket. Hur som, hon har blivit så stor, fast hon är så liten.

Sen kom måndag och vardagen var här. Upp och äta frukost, hon gillar numera havregrynsgröt med sylt o mjölk till. I morse åt hon nästan en hel vuxen portion. Jag tror att det är sylten som gör det, men så what, det är kanske därför jag äter gröt med:).

Vi har släkt på besök här i Sverige. Mina kusiner och deras familjer, ena kusinens dotter är lika gammal som Molly. Dock blir det inget besök till oss då lillstumpan, inte Molly, är lite sjuk och vi inte vill chansa på att Molly ska bli sjuk hon med.

Hej hopp, då var det sovdags.