MOLLYS & MEJAS FRAMFART I LIVET

Idag var vi på Skansen och tittade hur djuren fått det i nya Lill-Skansen som äntligen är klart. Molly var i och för sig mest intresserad av elbilarna som de har vid en dansbana så dem var vi också tvugna att besöka. Och några lekplatser såklart. Det blev en glass i solen också, det var verkligen en kanonfin dag men kallt (tycker jag). Här kommer lite bilder. (Våran kamera har missat att det är skottår och är en dag före, datumen på bilderna är därför fel det är den 8 april idag. Om det är nån som noterar detta.)

Bilden längst ner är ett hus på Djurgården som vi passerade både på väg till och från Skansen. Meja var den som la märke till det och skrek: Pippi!!! när hon såg det. Ja, en viss likhet med Villa Villekulla kan nog jag också se. Haha!

Så har vi varit sjuka igen men är friska nu. Skönt!… Väldigt skönt! Det har varit feber som kom, höll i sig en vecka, försvann en vecka för att sen komma tillbaka och hänga kvar i ungefär en vecka. Och som vanligt är barnen inte sjuka samtidigt utan omlott såklart men vad ska man göra.

Jag har äntligen hittat ett jobb, jag fick ett bra erbjudande som jag har tackat ja till. Börjar den 12 mars, nu på måndag! Jag är jätteglad och lättad och hoppas, hoppas att det är så bra som det verkar. Eftersom Marvin fortfarande är arbetslös kommer jag att börja på heltid och när han fått jobb så går jag ner till 80% och kan hämta barnen vid 16-tiden varje dag. Känns tungt med heltid men bra och nödvändigt. Och barnen kommer att bli lämnade och hämtade på dagis av Marvin på bra tider så det är inget att oroa sig över.

Veckan som varit har vi spenderat lite som semester. Vi är som sagt äntligen friska och passade på att göra en massa roliga saker hela familjen innan allvaret med jobb för mig börjar. Vi har försökt vara ute en del men det är inte helt lätt att hitta på roliga utomhusaktiviteter, ingen snö så det går inte att åka pulka, inte tillräckligt varmt för att tex Skansken skulle vara så roligt. Vi har varit på Junibacken och även besökt några olika inomhuslekland, det tycker barnen är superkul!!

I onsdags var jag på 18-månaders kontroll på BVC med Meja och hon är klart godkänd! Trots att hon äter det mesta och som en häst så är hon en lång och smal tjej. Nu väger hon 10245 gram och är 83,2 cm lång. Hon ritade fina runda cirklar på ett papper och sa att det var bollar. Anki, sköterskan på BVC sa att det var roligt att hon ritade cirklar, hon förväntade sig streck fram och tillbaka. Cirklarna kollar de efter på 3 årskontrollen. Inte utan att jag blev lite stolt!!! Allt annat Anki kollade efter gick också galant, bygga torn med klossar, säger 8-10 ord (ABSOLUT, ingen tvekan om den saken), göra saker på uppmaning av henne (Meja stängde dörren till Ankis rum som hon bad om), peka ut kroppsdelar och ja, vad det nu var mer. Allt gick som sagt jättebra.

MEJA

Lillan snackar på som den papegojan hon är. Nya ord hela tiden och hon härmar i princip allt. Frågar man henne vem som är papegoja så svarar hon – Meja!. Hon är väldigt bestämd och höjer rösten och skriker för att få som hon vill. Många av de senaste orden är på finska, vilket är roligt. Hon kan stå vid grinden hemma och säga – Alas (”ner” på finska), går man inte ner med henne då så höjer hon rösten för varje gång hon säger ordet igen, igen och igen. Tillslut så skriker hon ut det. Det är jätteroligt och det är svårt att hålla sig för skratt ibland.

MOLLY

Molly är fortfarande världens snällaste storasyster och gör inget ont mot sin lillasyster som fortfarande rivs och drar henne i håret med mening. Tvärtom, Molly beskyddar henne från allt ondo. Blir vi arga på Meja för att hon river Molly i ansiktet så kan Molly gå in och försvara Meja. Inte alltid helt lätt då att försöka få lillan att förstå vad som är rätt och fel. Men de kommer väl hålla ihop framöver också så det är väl bara att vänja sig.

Molly leker mycket med sina ”barn”. Alla dockor och gossedjur som finns, är hennes barn och de är med överallt. Varje dag är det en favorit som ska sitta på egen stol vid frukostbordet och sen följa oss var vi än går under dagen. Meja har börjat ta efter det där litegrann, så det kommer nog att bli trångt vid matbordet snart.

Ja, de växer så det knakar och båda känns så stora. Har verkligen reflekterat i veckan över hur stora det blivit. Molly var ju liten pluttis med napp och Meja spädis, men så är det inte längre. Nä, nu är det 4 egna, starka viljor som bor i vårat hus, jättekul!!!

Ja, snart är det dags för mig att börja jobba och vad som händer med bloggen då har jag inte riktigt bestämt. Den kommer att finnas kvar tills jag meddelar annat, hoppas att jag orkar och tar mig tid att skriva ibland även fast det inte kommer att vara prio 1. Men jag ska försöka som jag alltid lovar.

Här kommer lite bilder från idag när vi promenerade till Hågelby och lekte, kollade på djuren och åt lunch.

Idag är det alla hjärtans dag och då har jag firat mina hjärtan med presenter för att jag älskar dem så. Gullisarna!!! Och vilken tur att de gillar att få presenter. Meja sliter allt i tusen bitar och sen är hennes uppgift över, Marvin öppnar fint och försiktigt och Molly öppnar snabbt utan att man ens hänger med. Det är så kul med presenter!!!

I lördags blev Meja 18 månader, 1,5 år! Otroligt vad tiden går! Hon pratar och sjunger hur mycket som helst. Hon härmar ord man säger och verkar snappa upp dem alla för rätt vad det är så säger hon ord spontant men på rätt plats. Och hon har börjat säga Molly på riktigt. Tidigare har Molly fått heta Nanna och Dadda men nu är det Molly som gäller. Urgulligt!!!

Meja har varit lite stökig på dagis i en vecka eller nåt sånt, puttat och rivit sina dagiskamrater. Inte snällt men vad gör man, det är ju jättesvårt. Men igår verkade det som hon äntligen förstått sig på mitt eviga tjat om att – Inte riva, klappa fint! Hon visade mig flera gånger att riva är fel genom att hon river sig själv på kinden och sen frågar jag om man får göra så. Och då svarade hon äntligen – Neej och klappade fint istället. Yes, det kanske betyder att hon är på rätt spår nu.

Molly har varit hemma från dagis i två dagar med feber. Hon har varit pigg men haft rätt hög feber. Vi har lekt och pysslar och haft jättemysigt. Igår sa hon: Det är skönt att vara ensam hemma utan en lillasyster som river en. Ja, det är tufft att vara storesyrra ibland även om det är kul. Molly är alltid så otroligt snäll med Meja, Meja har det bra hon! Tillskillnad från Molly som får stå ut med en rivig, puttig lillesyrra som gärna drar henne i håret.

Molly frågar ofta vad olika uttryck eller ord betyder. Senast har det varit vad -Vi hörs, -Lycka till och ”frisk luft” betyder. Det är roligt när hon frågar och även fast det för oss är självklara saker så är det inte alltid helt lätt att förklara så att hon förstår.

Så var det en ny vecka, igen. Barnen har varit på dagis idag och det har gått jättebra för dem båda. Meja blir fortfarande ledsen i en minut när man lämnar men det verkar gå snabbt över. Fröken Raili säger att allt går jättebra så det är väl inte mycket att fundera över. OCh Molly springer bara in till sin avdelning efter att hon pussar och kramat hej då så henne behöver man verkligen inte bekymra sig över. Hon trivs hon!

Jag och Marvin söker jobb för fullt och jag hoppas att vi kan hitta några bra jobb snart. Man har ju lite dåligt tålamod och vill så gärna veta mer från jobb man söker på en gång men allt tar tid och kräver sina processer. Så det är bara att ha is i magen och hoppas att någon vill ha en.

Meja är verkligen en aktiv, nyfiken liten tjej med hett temperament. Hon öppnar och stänger skåp och lådor för fullt och finns tiden så river vi gärna ur lite saker också. Hon pratar mer och mer för varje dag som går och det blir fler och fler två-ordsmeningar. Roligt! Hon känns så mycket större nu när hon börjat prata mer. Ja, temperament var det ja! Blir det inte som hon vill så blir hon arg och slänger nåt i golvet. Det kan vara allt från en liten leksak till mattallriken vid köksbordet. Kladdunge!

Molly är lika förståndig och lösningsorienterad som alltid. Har svar och lösningar på allt. Det finns inte ett problem i världen (hennes värld alltså) som hon inte har en bra lösning på. Rätt fascinerande hur snabbtänkt och lösningsorienterad hon är ibland. Hörs det att jag är en stolt mamma i detta fall? Men, även hon har ju sina sidor och hon är ju av den käsnliga sorten, precis som mamma, och blir ledsen för rätt lite ibland. Men det går ju inte att göra mycket åt, bara försöka trösta så gott det går och förklara varför man säger som man säger och gör som man gör. Hon har ju alltid, verkligen alltid, varit av – jag kan själv-karaktär och det håller i sig. Det finns inte många saker man får hjälpa henne med och även om det tar tid så har hon verkligen en enorm vilja och ett grymt tålamod med saker som hon bara ska klara själv. Så ja, nu är jag lite stolt igen.

Imorgon ska Molly börja på gymnastik, det ser hon verkligen fram emot. Hoppas att hon kommer att gilla det.

Då var det fredag igen och Mejas första inskolningsvecka på dagis är över. Det har gått bra som jag har förstått det men några tårar och lite separationsångest från pappa har märkts av. Eftersom det är ett finskt dagis blir det Marvins uppgift att skola in. Och dessutom är jag alldeles för blödig och skulle nog inte klara det iallafall. Meja verkar trygg med sin ansvariga fröken Raili men hon verkar egentligen gilla den andra fröken(Lea) något mer. Men, men det ska nog funka. Raili var ju även Mollys fröken och Molly avgudade henne från första stund.

INSKOLNINGEN

Dag 1 var Meja och pappa tillsammans på dagis i en timme, det gick jättebra!

Dag 2 var Meja och pappa tillsammans på dagis 1,5 timme och det gick jättebra. Tror (det var då) att Marvin fått sitta utanför avdelningen och fika en stund medan Meja var ensam på avdelningen med de andra och det gick jättebra.

Dag 3 var Marvin med ca 20 minuter på morgonen sen lämnade han Meja på dagis och fick åka hem. Hon skulle stanna och äta lunch med de andra och bli hämtad innan det var sovdags. Det hade gått sådär, hon ville inte äta utan hade skickat iväg sin mat och varit ledsen och kinkig.

Dag 4 var Marvin också med de första 20 minutrarna och sen vinkade han hejdå och åkte hem. Han hämtade henne efter lunchen och allt hade gått bra, hon hade ätit jättebra men varit lite kinkig.

Dag 5 vinkade Marvin också hejdå efter ca 15-20 minuter och sen var Meja på dagis till efter sovstunden som är direkt efter lunch. Det hade varit lite struligt vid lämningen då den andra ordinarie fröken var borta så det var en vikarie istället men Mejas fröken Raili var såklart där. Men det hade blivit lite mycket på en gång och Meja blev väl lite otrygg. Hon hade ätit bra och sen somnat lätt när de skulle sova, det var ju bra. Lite kinkig hade hon varit till och från men inget som var så illa att de ringde efter oss.

Nu är det helg och på måndag fortsätter inskolningen.

Jag har lite strul med att ladda upp foton till bloggen. Ska försöka få upp lite fler från jul senare.

Nu var det länge sen igen. Julen passerade i en väldig fart. Vi firade självaste julafton hemma med mormor, morfar Sören, Mummu, Joacim, Malin, Mummi, Jessie och Ann-Mari. Helt fantastiskt för oss och framförallt barnen att både mormor och Mummi firade med oss samtidigt, allt det bästa på samma gång. Det kändes extra mysigt!

Vi firade med jättegod mat och MASSOR av julklappar, jösses alltså. Det var hur mycket klappar som helst och Molly hade klappöppning nästan hela dan kändes det som. Men vi tyckte det var en bra idé att hon fick öppna lite då och då, annars skulle det ju aldrig ta slut. Men såklart ville hon hela tiden bara ha mer, det blev liksom själva öppnandet som var grejen inte vad det var som var i. Hon fick många fina klappar, prinsessklänning och diadem, fe-klänning, baddocka, Brio barnvagn, ansiktsmålning, pärlor, lera, pyssel- och målarböcker, siffer- och bokstavsmagneter med tavla, böcker, filmer, MASSOR av kläder och mycket mer. Meja fick också mycket kläder, en jamande katt, docka, vagn, kritor, böcker, ja och mycket mer.

Efter julafton blev jag sjuk, öron- och bihåleinflammation. Det blev en pencillinkur och sen piggnade jag på mig. Meja som varit febrig till och från i flera veckor blev sämre och på nyårsafton fick vi en tid 19,10 till Huddinge närakut. Det visade sig att hon också hade öroninflammation. Vi misstänkte det men det var skönt att vi kollade upp det för vi fick en penicillinkur till henne också och på bara någon dag så blev hon gamla vanliga, pigga och glada Meja igen.

För övrigt firades nyårsafton lite annorlunda en planerat. Planen var att vi skulle firat hemma hos oss med Sara, Jonas, Anna, Tobbe, Ylva och alla barnen men pga sjukdom ställde vi in det. Det blev bara jag, Marvin, Mummi och barnen med smarrig mat från Erssons i Fruängen. Det var mysigt det med och vi lyckades hålla oss vakna till 12-slaget och såg alla raketerna innan vi gick och la oss.

Nu är det nytt år och det känns ju konstigt som alltid, men man börjar vänja sig. Jag har stora önskningar om ett friskt år 2012, får se hur det blir med det.

Just nu står vi inför flera nya saker. I morgon börjar Meja på förskolan! Marvin ska skola in eftersom det är ett finskt dagis där det pratas nästan bara finska. Och jag ska till Arbetsförmedlingen och skriva in mig som arbetssökande. Jag hade förhoppningar om att få komma tillbaka till Volkswagen där jag vikarierade innan föräldraledigheten men tyvärr finns det inget där för mig. Jag har kikat runt lite och sökt 2 jobb i förra veckan, får se om jag får napp. Och i morgon fortsätter jobbsökandet såklart. Marvin letar och söker också nytt jobb så det är rätt… vad ska vi kalla det… ostrukturerat i vårat liv just nu. Känns såklart konstigt att båda barnen går på dagis snart och både jag och Marvin är arbetslösa. Men, det är ingen ko på isen, vi hoppas att det löser sig snart så att vi kan komma in i jobblunken och få lite rutiner i livet igen. Det vore skönt!

Jag har ju inte varit den flitigaste på att skriva här, trots att jag varit föräldraledig, och därför har jag funderingar på att lägga ner bloggen nu när det förhoppningsvis snart är dags för mig att börja jobba. Jag funderar fortfarande av flera anledningar. Jag tycker att det är kul att skriva så att nära och kära kan följa oss lite men samtidigt vill jag inte att bloggen ska finnas om jag ändå inte hinner skriva, det får inte ge mig dåligt samvete. För barnens skulle så skriver jag om deras utveckling och olika händelser i deras egna böcker så jag känner inte att bloggen behövs för att dokumentera för deras skull. Ja, det finns flera anledningar till att både fortsätta och att lägga ner den men inga beslut är tagna. Jag återkommer i frågan helt enkelt!

Nu är Mejas dagispåse packad med allt som kan tänkas behövas, nu hoppas jag bara på att hon älskar dagis på samma sätt som Molly alltid gjort. *Ler*